Det finns många lopp som löps världen över men få är så kända som Marathonloppet. Dess exakta sträcka är 42.195km och världsrekordet innehas i skrivande stund av kenyanen Dennis Kipruto Kimetto som år 2014 lyckades genomföra sträckan på blott två timmar, två minuter och femtiosju sekunder. 
Den kvinnliga världsrekordinnehavaren, brittiska Paula Radcliffe, ligger inte långt efter med sina två timmar, femton minuter och tjugofem sekunder.
Det ursprungliga Marathonloppet uppkom i antikens Grekland och är omgivet av både hjältar, myter och visdomsord. År 490 möttes två arméer på en plats norr om Athen som än idag heter Marathon, det grekiska ordet för fänkål som växer i stora mängder här. Den ena armén bestod av invaderande perser och den andra av greker som ilsket kommit för att försvara sina hem. Efter många timmars kamp hade grekerna, mot all förmodan då deras armé var mycket mindre, lyckats besegra perserna; 6 400 perser stupade medan grekerna endast förlorade 203 män. Att utgången var sådan betraktades både som resultatet av strategisk genialitet men också tack vare gudomlig intervention; grekiska soldater svor att de sett den mytiska hjälten Theseus i enorm gestalt ha slagits vid deras sida.
Nu gällde det att så snabbt som möjligt skicka bud till Athen, där man oroligt satt och väntade på besked eftersom en eventuell persisk vinst hade inneburit att ärkefienden inom
bara några timmar skulle kunna invadera staden. Man utsåg en vida känd löpare vid namn Feidippides att springa med budskapet och denne legendariske atlet avverkade den berömda sträckan i ett svep men var så utmattad då han kom fram till Athens råd att han endast han utropa “nenikēkamen!”, Vi har segrat, och sedan föll död ner.
Legenden om Feidippides må endast vara en saga men de gamla grekerna berättade att det inte var för inte som han avlidit efter att han levererat sitt budskap. Bara några dagar innan slaget i Marathon hade han sprungit mellan Athen och Sparta, ett avstånd på 225km, på endast ett dygn så att han var trött var kanske inte så konstigt. På vägen hade han till råga på allt råkat på den gamle guden Pan som klagade på att athenarna inte längre hedrade honom, vilket inte varit så bra för löparens nerver.
Vare sig det ligger någon sanning i all det här eller inte så kom Marathonloppet att bli en symbol för viljans seger men det var inte förrän på 
1800-talet som det gjordes till ett officiellt sportevenemang. I tidens nationalromantiska andra hade man i Grekland bestämt att återuppliva de olympiska spelen och under planeringsfasen föreslog den franske språkforskaren Michel Bréal att man skulle införa loppet. Idén blev mycket populär och under de första moderna OS i Athen år 1896. Det skulle dröja några årtionden tills man bestämde den exakta sträckan som nu gäller men under senare år har begreppet Marathon även kommit att inkludera många andra lopp som t.ex. fyradagarslopp i Antarktis där deltagarna springer 100km över sju kontinenter och kanotmarathon i Sydafrika.
