Att förbereda sig inför Marathon

 

Det är aldrig för sent att börja träna och att klara av 42 km är ingen liten bedrift. Med mycket träning och rejäl målmedvetenhet kan man till och med klara av detta. Förutsatt att man är frisk kan nästan vem som helst springa Marathon, men det gäller att man förbereder sig ordentligt. På internet finns det bra information om Marathonträning.

Utrustning

Det är viktigt att man skaffar sig rätt skor och de flesta sportbutiker har löparbanor där personalen kan analysera dina steg och hur foten är formad. Man bör också skaffa sig bra kläder för alla väderlekar. En rolig attiralj att införskaffa är stegmätare där man kan se hur man utvecklas. Det finns mycket bra löparmusik för alla smaker.

Börja springa

Man bör börja försiktigt och sätta små mål åt sig själv t.ex. att springa i tjugo minuter. Det är bra att vara ordentligt uppvärmd och att stretcha efteråt. Ta det lugnt, sätter du för höga mål från början kan det vara lätt att tappa motivationen om man inte lyckas.

När ska man springa?

Beroende på det egna tidschemat passar olika tider för olika människor så här gäller det att hitta en bra rutin. Många fördrar att springa på morgonen medan andra känner sig för stela och trötta då. Det är viktigt att vara utvilad när man springer för att undvika skador. Börja med att springa tre gånger i veckan med en dags vila emellan.

Om motivationen sviktar

Många upplever redan efter några gånger att motivationen inte riktigt hänger med. Löpning handlar mycket om disciplin så ibland måste man faktiskt tvinga sig själv att springa. Se löpningen som ett bra tillfälle att rensa hjärnan. Spring inte alltid till samma låtar. Belöna dig själv med en biobiljett eller nytt klädesplagg varje gång ett mål uppnåtts.

Historien om Marathon

 

Det finns många lopp som löps världen över men få är så kända som Marathonloppet. Dess exakta sträcka är 42.195km och världsrekordet innehas i skrivande stund av kenyanen Dennis Kipruto Kimetto som år 2014 lyckades genomföra sträckan på blott två timmar, två minuter och femtiosju sekunder. Den kvinnliga världsrekordinnehavaren, brittiska Paula Radcliffe, ligger inte långt efter med sina två timmar, femton minuter och tjugofem sekunder.

Det ursprungliga Marathonloppet uppkom i antikens Grekland och är omgivet av både hjältar, myter och visdomsord. År 490 möttes två arméer på en plats norr om Athen som än idag heter Marathon, det grekiska ordet för fänkål som växer i stora mängder här. Den ena armén bestod av invaderande perser och den andra av greker som ilsket kommit för att försvara sina hem. Efter många timmars kamp hade grekerna, mot all förmodan då deras armé var mycket mindre, lyckats besegra perserna; 6 400 perser stupade medan grekerna endast förlorade 203 män. Att utgången var sådan betraktades både som resultatet av strategisk genialitet men också tack vare gudomlig intervention; grekiska soldater svor att de sett den mytiska hjälten Theseus i enorm gestalt ha slagits vid deras sida.

Nu gällde det att så snabbt som möjligt skicka bud till Athen, där man oroligt satt och väntade på besked eftersom en eventuell persisk vinst hade inneburit att ärkefienden inom bara några timmar skulle kunna invadera staden. Man utsåg en vida känd löpare vid namn Feidippides att springa med budskapet och denne legendariske atlet avverkade den berömda sträckan i ett svep men var så utmattad då han kom fram till Athens råd att han endast han utropa ”nenikēkamen!”, Vi har segrat, och sedan föll död ner.

Legenden om Feidippides må endast vara en saga men de gamla grekerna berättade att det inte var för inte som han avlidit efter att han levererat sitt budskap. Bara några dagar innan slaget i Marathon hade han sprungit mellan Athen och Sparta, ett avstånd på 225km, på endast ett dygn så att han var trött var kanske inte så konstigt. På vägen hade han till råga på allt råkat på den gamle guden Pan som klagade på att athenarna inte längre hedrade honom, vilket inte varit så bra för löparens nerver.

Vare sig det ligger någon sanning i all det här eller inte så kom Marathonloppet att bli en symbol för viljans seger men det var inte förrän på 1800-talet som det gjordes till ett officiellt sportevenemang. I tidens nationalromantiska andra hade man i Grekland bestämt att återuppliva de olympiska spelen och under planeringsfasen föreslog den franske språkforskaren Michel Bréal att man skulle införa loppet. Idén blev mycket populär och under de första moderna OS i Athen år 1896. Det skulle dröja några årtionden tills man bestämde den exakta sträckan som nu gäller men under senare år har begreppet Marathon även kommit att inkludera många andra lopp som t.ex. fyradagarslopp i Antarktis där deltagarna springer 100km över sju kontinenter och kanotmarathon i Sydafrika.